pms-helvete..
Jag har deklarerat mig själv till 1:e klantarsle... Hur man lyckas med mina bedrifter ibland är obegripligt, men sen kan det ju oxå vara så att jag är ganska duktig på att, i mitt huvud, göra saker värre än dom egentligen är.
Igår beställde jag då Londonresan jag och pojken ska på i december...hälsa på syster och kanske julshoppa lite ;)
Meen, då lyckades jag ju boka hemresan på fel dag...visserligen bara en dag senare, but still...ÅNGEST! Och tydligen kostar det skjortan att avboka biljetten, och ännu mer att boka om den :-o Helt sjukt...så, det är bara att hoppas att K lr någon annan inte har något problem med att resan förlängs med en heel dag.
Skulle ju lämna in bilen samma dag vi kom hem, men nu får min kära mor hjälpa oss med det ist. Och på tal om henne så ringde jag dit med gråten i halsen nyss...Jäkla pms, hur kan man bli så gråtmild och ångestfylld över så lite som en dags extra semester?!
Har börjat med nå pms-piller, Femal, som ska dämpa pms-symptomen, och har tagit dom i drygt 1 månad nu...och istället för att bli nedstämd och deprimerad så har jag blivit en hypokondriker som gråter över minsta lilla när pms-perioden smyger på...Vilket jag iofs föredrar före en veckas depression. Magvärken är inte lika intensiv heller längre, kan faktiskt jobba obehindrat (givetvis under påvärkan av någon slags värktablett...) istället för att ligga dubbelvikt över en pall på baklagret medans D ser ut som att han tror att jag är döende :P
Nu börjar det bli dags att gå till jobbet...har en riktigt lååång och tuff dag framför mig....12:30-16:00 :P Det blir en promenad till och från jobbet, har varit bekväm den senaste veckan och använt bilen alldeles för mkt!
Tack och hej! //e
Igår beställde jag då Londonresan jag och pojken ska på i december...hälsa på syster och kanske julshoppa lite ;)
Meen, då lyckades jag ju boka hemresan på fel dag...visserligen bara en dag senare, but still...ÅNGEST! Och tydligen kostar det skjortan att avboka biljetten, och ännu mer att boka om den :-o Helt sjukt...så, det är bara att hoppas att K lr någon annan inte har något problem med att resan förlängs med en heel dag.
Skulle ju lämna in bilen samma dag vi kom hem, men nu får min kära mor hjälpa oss med det ist. Och på tal om henne så ringde jag dit med gråten i halsen nyss...Jäkla pms, hur kan man bli så gråtmild och ångestfylld över så lite som en dags extra semester?!
Har börjat med nå pms-piller, Femal, som ska dämpa pms-symptomen, och har tagit dom i drygt 1 månad nu...och istället för att bli nedstämd och deprimerad så har jag blivit en hypokondriker som gråter över minsta lilla när pms-perioden smyger på...Vilket jag iofs föredrar före en veckas depression. Magvärken är inte lika intensiv heller längre, kan faktiskt jobba obehindrat (givetvis under påvärkan av någon slags värktablett...) istället för att ligga dubbelvikt över en pall på baklagret medans D ser ut som att han tror att jag är döende :P
Nu börjar det bli dags att gå till jobbet...har en riktigt lååång och tuff dag framför mig....12:30-16:00 :P Det blir en promenad till och från jobbet, har varit bekväm den senaste veckan och använt bilen alldeles för mkt!
Tack och hej! //e
Kommentarer
Trackback
